måndag 8 juli 2013

Prenumerera

Nu är Almedalsveckan slut för den här gången och bloggen pausar. I dagsläget får den främst liv när redaktionen för "resedagbok" men du vet väl att papperstidningen Miljömagasinet sedan mer än 30 år kommer ut varje vecka? 
16 sidor nyheter, analyser, reportage med mera – samhällskritik men också goda exempel.
Vårt introduktionserbjudande är 190 kr för 25 nummer.
Mejla prenumeration@miljomagasinet.se

Miljömagasinet huserar på Skåneg. 93 på Södermalm i Stockholm.
Om du är i krokarna är du välkommen in – lösnummer 15 kr.

söndag 7 juli 2013

Mycket skräp i Almedalen

Fler än 1,5 miljarder burkar och Pet-flaskor lämnas in årligen.
Under Almedalsveckan är miljö ett hett tema på seminarierna men i praktiken lämnas mycket att önska. Bortsett från resor och transporter genererar evenemanget mycket skräp. 30 kubikmeter sopor per dag blir det i Visby under Almedalsveckan uppger Sune Melander på teknikförvaltningen till Gotlands tidningar. Trots sommarpersonal, sopbil och cirka 250 papperskorgar är det svårt att hålla undan allt skräp. En del sopor som borde återvinnas kommer från de organisationer som delar ut bland annat vattenflaskor som en del av sina kampanjer. Ett initiativ för att öka återvinningen kommer från Returpacks Pantamera, där några på cykel samlar in flaskor.

Text och foto: Charlotte Wester

Med olydnad som arbetsredskap

Martin Smedjeback är i Almedalen och talar om icke-våld och civil olydnad.
Martin Smedjeback, 39 år, satt nyligen i fängelse och det har han gjort förr. Den här gången hade han klättrat över stängslet på flygflottiljen F21 i Luleå och målat landningsbanan rosa. Straffet utmättes till 14 dagar. Motivet var att genom så kallad civil olydnad protestera mot att Sverige ”bidrar till krig” genom att låta andra länder öva krig i Norrland. Straffet är en del av aktionen och det har hänt att han själv fått påkalla polisens uppmärksamhet.
- Du bränner dina skepp, berättar Martin Smedjeback att hans moster sagt till honom efter en aktion när han fått böter och fängelse.
Och visst medger han att vissa dörrar är stängda.
- Men är det inte alltid så i livet när vi gör val som har betydelse?
Han håller i en workshop om icke-våld i Almedalen och ser i dag att många dörrar i stället öppnats för honom när han ”kom ut i samhället och blev aktiv”. Efter många år som ickevåldssekreterare på Kristna fredsrörelsen frilansar han sedan 2008 som bland annat icke-våldsutbildare. Han säger att det är ett medvetet val att inte ta vägen via politiska partier.
- Det är en myt att det bara är politiska ledare som kan förändra och den myten passiviserar oss.

Människan skalar av
Praktiska övningar och rollspel synliggör beteenden.
Workshopen innehåller övningar som syftar till att göra deltagarna mer medvetna om sig själva och hur de agerar. Det är lätt gjort för människan att skala av – se sin närmaste omgivning och blunda för miljöförstörelse, djurens rättigheter och den blomstrande svenska vapenindustrins konsekvenser.
Icke-våld som strategi är förstås inget nytt, med Gandhi som en av de mest kända förespråkarna, men modern forskning visar också att icke-våldsmetoder är framgångsrika, både på kort och lång sikt. Ändå presenteras ofta våld som den enda lösningen.
Våld kan vara av både fysisk och psykisk karaktär och Martin Smedjeback medger att det inte alltid är en enkel definition.
-Det handlar om kontexten också.
Det finns två grundläggande premisser för den som är en icke-våldsanhängare; att inte själv använda våld och att aktivt verka mot våld. Det räcker alltså inte med att dra sig undan, och civil olydnad kan därför bli ett arbetsverktyg på vägen. Men en aktion kräver eftertänksamhet och Martin Smedjeback presenterar ett antal kriterier som gärna får ingå; motstånd, mod, humor, vänlighet och skapande. Han berättar också om Barbara Demings idé om de två händerna, en som sätter stopp och en som inbjudande sträcks ut – för samtal och öppningar.

Sunt med tvivel
En aktion för icke-våld behöver inte bryta mot lagen men han tror att själva risktagandet – att till exempel utsätta sig för risken att hamna i fängelse – verkligen kan få människor att lyfta blicken och förstå att det handlar om något viktigt.
Jag undrar om han själv känner tvivel när aktionerna också är lagbrott men han har en stark tilltro till sin väg.
- Jag har också fått mycket stöd och folk berättar att de blivit inspirerade och engagerat sig i fredsrörelsen.
Men han tycker också att det alltid finns anledning att fundera över vad som är det bästa sättet att nå ut.
- Man bör tvivla också. Något som varit bra tidigare kanske inte heller är det längre.

Text och foto: Benita Eklund

lördag 6 juli 2013

El eller biogas, vilken bil väljer du?

Oavgjort i dansk-svensk kamp på Öresundshuset.
Danska Anne Grete Holmsgaard, Biorefining Alliance (som förespråkar biogas) och svenske Per Lundgren, Öresundskraft, som vill se fler elbilar, klimatdebatterar på Öresundshuset, vilket transportmedel är grönast – elbilar eller biogasfordon?

Dansk-svensk duell
Almedalen betyder inte bara tal och seminarier utan också samtal, mingel och dueller. För att göra det svårare fick de här byta roller och argumentera för den andres sak, allt för att skapa debatt och förhoppningsvis samarbeten. Sverige och Danmark är knutna med en bro, men kan inte tanka på andra sidan, så formulerades problemet. I Danmark har det gjort insatser för att stimulera elbilsanvändning, i Skåne har flera städer stadsbussar på biogas. Alternativ eller komplement: Slutligen verkar svaret bli det senare.
Anne Grete Holmsgaard menar att det är dags att övergå från fossilberoende fordon till biogas, som ger mindre koldioxidutsläpp.
- Det används till el och värme, varför inte till transport, undrar hon.
Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt material och kan utvinnas från till exempel reningsverk, soptippar och jordbruk med biologisk nedbrytbart material.
Och Per Lundgren efterfrågar mer stöd till utvecklingen av elbilar. Den går för alldeles för långsamt i dag, säger han och berättar hur hans kolleger som körde elbil till Gotland fick göra fler stopp på vägen.
Lise Nordin, MP.

"Omställning behövs"
Lise Nordin, energipolitisk talesperson (MP), deltar i efterföljande debatt:
- Det behövs politik för att få igång en omställning Vi måste ha effektiva fordon men också använda bilar mindre. Då behövs biogas, el och nya alternativ.
Hon vill se klimatbonusar för dem som väljer klimatsmarta bilar samt höja koldioxidskatten för att straffa de sämre.
Åsa Coenraads, riksdagens miljö- och jordbruksutskott (M), säger att vi inte kommer att börja köra mindre bil och att vi därför behöver bättre alternativ, men stödjer inte specifikt något slag.
- Vi vill inte låsa in oss i ett alternativ, säger hon och syftar på tidigare stöd till etanolbilar.
Från att elbilar ”småskrattats åt” för bara tio år sedan till att nu vara ett alternativ är framgång menar Börje Vestlund, riksdagens näringsutskott (S), som inte heller lovar stöd utan i stället trycker på att politiker har ansvar för att åstadkomma bättre infrastruktur, både för elbilar och biogasfordon.
Lise Nordin avlutar i generella termer om en mer ambitiös klimatpolitik.
- I Danmark har de satt ett mål på 100 procent förnybar el. Båda behövs och har sina begränsningar. Vi kan snabba på när det gäller biogasteknik, men biogas är en begränsad resurs, medan elbilen har en lite längre väg kvar.

Text och foto: Charlotte Wester

Förening med genomslag

Petra Modée (Foto: Benita Eklund)
Hur tycker du Almedalsveckan gått?
- Det har känts otroligt positivt med miljö-, freds- och omställningsrörelserna tillsammans på St Hansskolan. Vi har fått mycket positiv respons för våra seminarier och jag ser detta som början på något nytt. Vi behöver bygga ett samarbete där vi sätter fokus på vår samsyn och vi har redan konkret börjat med en lista för att tillsammans arbeta inför valåret, säger Petra Modée, ordförande i Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen (FMKK).

Eduardo Hornos (Foto: Charlotte Wester)
Bäst och sämst för dig i Almedalen?
- Vi har fått mycket god respons, speciellt från unga som är intresserade. Det verkar som vi sådde frön när vi var här förra året och nu växer engagemanget. Jag är nöjd med insatsen, seminarierna och att Jonas Sjöstedt (V) nämnde kärnkraften i sitt tal i Almedalen. Jag är glad att det finns ett parti som tar tydlig ställning, säger Eduardo Hornos Ledoux (FMKK).
- Sämst är årets Almedalskatalog, rörig, för mycket reklam och på glansigt papper.

Text: Charlotte Wester

Twitter är dagens flygblad

Niclas Persson, LSU, om ungas valdeltagande med Cecilia Wikström, FP.
En som tar upp Europaparlamentsvalet i maj är Gustav Fridolin, som i sitt partiledartal på Miljöpartiets dag, förde fram bristen på seminarium om EU:
- När jag som miljöpartist kritiserat EU:s centrala styrning, euron, Lissabonfördraget så har det alltid funnits de som försvarat det. Var är ni nu? /../ Jag vill använda EU för att möta våra stora utmaningar. Därför är valet till EU-parlamentet lika viktigt som de andra valen 2014.

"Vem partajar med vem"
På temat Bryr sig de sociala medierna om Europavalet talar europaparlamentarikerna Cecilia Wikström (FP) och Mikael Gustavsson (V) om Almdalen, europavalet och sociala medier.
- Vad medier skriver om i Almedalen är inte de politiska besluten, utan vem som partajar med vem, säger Cecilia Wikström.
Hon menar att till skillnad från den arabiska våren, där de sociala medierna haft ett stort genomslag, bidrar Sveriges många medier till att de sociala bara är en i mängden.
Deltar i debatten gör också Niclas Persson (paraplyorganisationen Sveriges ungdomsorganisationer) och Anna-Karin Modin (Tidningsutgivarna). Niklas Persson menar att ”sociala medier inte bara är en reklamskylt” men trycker på att de som arbetar med dem i högre grad borde gräva, träffa människor och skriva om det.

Tar diskussionen vidare
Vad spelar twitter för roll i EU-valet?
- Genom att twittra talar jag om vad jag gör och får ut mitt politiska budskap. Det är rätt att vi politiker har ansvaret att engagera människor. Sociala medier ger mig en möjlighet att prata direkt till människor, säger Mikael Gustavsson.
Niclas Persson arbetar för att engagera unga och menar att sociala medier bidrar.
- Frågan är hur man tar diskussionen vidare, från Almedalen till fastlandet, från sociala medier till vardagen.
Han ger ett par exempel där han tycker att det lyckats: Skjutsgruppen, en grupp på Facebook som lett till samåkning och Stoppa hemlöshet, en annan där deltagare engagerat sig i soppköksverksamhet.
- Det är det vi behöver inför valet 2014, inte bara en massa snack om politik.

Politik genom interaktion
Anna-Karin Modin fortsätter:
- Vi kommer att se andra sätt att nå ut till väljare. I dag finns till exempel frågeformulär som pekar ut hur man kan rösta. Det är genom interaktion som många hittar sin väg till de politiska frågorna.
Moderator Magnus Bonekamp, Europaparlamentet, refererar till en ny undersökning som visar att en av fem mellan 14-19 år röstar i EU-valet, två av tre av dem mellan 20-25 och hälften av dem upp till 30. Den vanligaste orsaken är ”inte tillräckligt insatt för att rösta”, därefter kommer ”tror inte deras röst kommer att förändra något”.
Cecilia Wikström säger att många unga hon möter tycker att EU är viktigt och menar att hur stort intresset är delvis beror på hur frågan ställs medan Mikael Gustavsson har en något annan bild:
- Det är inte alltid intresset är så stort. Blir man inte informerad, så blir man inte heller intresserad och vice versa. I Sverige vill man inte, eller tror man inte, att det har så stor betydelse. 60 procent av alla kommunala beslut påverkas av EU, vet man det inser man vikten.

Anna-Karin Modin, Niclas Persson, Cecilia Wikström, Mikael Gustavsson.
Text och foto: Charlotte Wester

fredag 5 juli 2013

Snårig väg till grönt Sverige


Moderaterna säger nej till att internationella utsläpp i målet för 2050.
 Under rubriken Färdplan 2050 – Hur uppnår vi visionen om ett helgrönt Sverige, har Swedegas samlat politiker från vänster till höger: Jens Holm (V), Irene Oskarsson (KD), Roger Tiefensee (C), Johan Johansson (M), Helena Leander (MP) och Ingemar Nilsson (S).

Av de samlade politikerna, primärt med befattningar inom miljö- och jordbruks- samt näringsutskottet, ställer sig samtliga bakom denna färdplan, men när det gäller strategier för att nå målet skiljer sig partierna åt. En av frågorna de i panelen får svara på:

Vilket är det viktigaste styrmedlet?

Irene Oskarsson (KD):
- Koldioxidskatt är ett bra medel att jobba med. Både på hemmaplan och EU-nivå måste vi få transportsektorn att bli mer energismart och lägga mer resurser på teknikutveckling.

Roger Tiefensee (C) stödjer detta med tillägget:
- Dels med generella styrmedel, dels måste vi lösa problemet med oljeberoendet i transportsektorn. Det är elefanten i rummet. Jag gillar det franska bonus-malus-systemet, där du får en premie om du köper en en bra bil, en avgift för en sämre.

Johan Johansson:
- 2050 känns långt bort men det går snabbt. Det är viktigt med experter så vi kan ta rätt beslut. Generella styrmedel är bra. När det gäller till exempel biogas: Hur ska vi få kommuner att arbeta över gränserna.

Helena Leander (MP):
- Det som är långsiktigt hållbart ska vara kortsiktigt lönsamt, för enskilda och företag. Koldioxidskatten är ett av våra tyngsta styrmedel. Vi behöver mer jobba med ekonomiska styrmedel, för till exempel flyg och tunga transporter. Det fina med det är att vi får in pengar som kan investeras i alternativ, renare teknik, bygga ut infrastruktur och rusta upp miljonprogram. Vi behöver klimatskatter, satsningar på alternativen.

Ingemar Nilsson (S):
- Ja, när det gäller koldioxidskatten är det inte råd till åsiktsskillnader, möjligtvis är det nivån som skiljer oss åt. Erfarenheten från utsläppshandeln visar att det behövs också på global nivå.

Jens Holm (V):
- Vi behöver en ny energiöverenskommelse, som utesluter kärnkraft. Kärnkraft är bara att vi skjuter ett problem framför oss. Det är väldigt dumt att satsa på något som kommer att bli en parentes. En energiöverenskommelse med 100 procent förnybart pekar ut en tydlig riktning. Vi var med på den tidigare utbyggnaden av förnybar energi och elcertifikaten, nu är det dags för nya tag.

Text och foto: Charlotte Wester

För Vattenfall är allt ekonomi

I en vackert fabricerad scenmiljö sitter representanter från Vattenfall.
Det är inte bara Folkkampanjen mot Kärnkraft-kärnvapen som tar upp kärnkraften i Almedalen. På Vattenfalls seminarium fick vi höra några ord från ”andra sidan” och där råder förstås helt andra tongångar. Under rubriken Kärnkraftens roll för Sverige – i går, i dag och i morgon talar Torbjörn Wahlborg, divisionschef på Vattenfall, om hur kärnkraft givit folket i Sverige den standard vi vant oss vid i dag.
- Redan på 1970-talet minskade koldioxidutsläppet. Det var med hjälp av kärnkraften, säger Torbjörn Wahlborg.
Han syftar på koldioxidutsläpp vid kärnkraftsproduktion. Brytning och avfallshantering räknar han inte med.
- Enligt kärnkraftsmotståndarna är kärnkraften subventionerad men vi betalar en effektskatt på cirka tre miljoner per år. Utöver det betalar vi avgifter kopplade till avfallet.
Nyligen beslutades att kärnkraftverk där livslängden tidigare satts till 30 år i stället ska fungera uppåt 60 år. Torbjörn Wahlborg menar att en del av dem kan gå längre.

"Oansvarigt"
Han visar upp en tabell för energislagen: kärn-, vatten- och vindkraft samt naturgas. Enligt hans kriterier har endast kärnkraft ”alla rätt”; naturgas behöver byggas ut och innebär koldioxidutsläpp, vattenkraft saknar utbyggnadspotential och vindkraft kan inte fungera som ”baslast”.
- Ja, det blåser ju inte alltid, förklarar han.
Han trycker på Vattenfalls avkastningskrav och att de bara kan investera om det är lönsamt. De har lämnat in en ansökan, håller på med en ”analys av framtidens energi”, och menar att alternativen måste hålla en ”annan nivå” än de ovan nämnda, samt vågkraft, solceller och biomassa.
- Att utesluta kärnkraft i dag är oansvarigt, menar Torbjörn Wahlborg.

Publikfrågor
Från publiken finns många frågor. Det rör säkerheten, bland annat med anledning av att flera verk ställts av de tre sista åren.
- Vi har investerat 10-tals miljoner i kärnkraftsflottan. En del säkerhetsrelaterat men också med anledning av förlängda livslängder samt höjda effekter.
Frågorna rör också prisbilden på nya kraftverk, vilket Vattenfalls representanter inte kan svara på.
- Först måste Strålsäkerhetsmyndigheten prestera en kravbild, sedan kan vi säga vad det kostar, men någonstans mellan 35-60 miljarder per block.
Isadora Wronski från Greenpeace ifrågasätter att det är ekonomiskt lönsamt med kärnkraft om den inte åtnjuter subventioner: Torbjörn Wahlström svarar:
- Bygga ut kärnkraften är inte lätt och det går inte att bygga ut något utan subventioner. Vi tittar på kostnaderna och det är för tidigt att säga att kärnkraft är sämre än vindkraft.

Utbyggnader
Mats Ladeborn, som arbetar med kärnkraftsutveckling på Vattenfall, ska ta fram alternativ till dagens tio kärnkraftverk. Även han talar om energisystem ”som inte drar på sig för stora kostnader”, primärt ur ett ekonomiskt perspektiv.
- Men det går inte att bygga ut kärnkraften mot den politiska- och folkets vilja, säger han.
På Vattenfall är de positiva till utvecklingen och håller just nu på att utreda eventuell utbyggnad omkring Forsmark och Ringhals.
- Det är båda av riksintresse för kraftproduktion och jag hade med anledning av det möte med 180 markägare i lördags, säger Mats Ladeborn.

Text och foto: Charlotte Wester

En promenad i almedalskvarteret

Ovanligt få som kört klär ut sig i år men här är några bananer.

Att locka till samtal med en skylt är fortfarande populärt.

Jonas Norberg menar att en köttskatt faktiskt kan gynna småbönder.


Märk också killen med jätteryggsäcken som symboliserar S-skatter.

I parken utövas Falun Gong; träning men också en politisk handling.
På Donners plats kritiserar Fältbiologerna regeringens nya mineralstrategi.


I den här cellen kan du sitta i sympati med den fängslade journalisten Dawit Isaak. Och påminnas om att det inte är en självklarhet för alla att tryggt kunna sprida sina ord som på "demokratins Kiviks marknad" i Almedalen. 

Text och foto: Benita Eklund

Om vinster i välfärden och lite miljö

Med Jonas Sjöstedt kom också kärnkraften till scenen i Almedalen.

Jonas Sjöstedt talar länge om vinsterna i välfärden och hur de ska stoppas – med bland annat en grundlagsändring som försvårar utförsäljning av det gemensamt ägda. Han ägnar nästan hela sitt almedalstal åt denna fråga och får efteråt kritik för att inte ha pratat om till exempel arbetslösheten och situationen i Egypten. Talet börjar lida mot sitt slut och jag undrar om han också ska hoppa över miljön, trots allt en av hans profilfrågor. Men så kommer det:
- Vi är feminister, vi är socialister men framtidens vänster måste också vara grön.
Om den inte är grön så har den inte svaret på framtidens utmaningar menar Jonas Sjöstedt och lyfter som första punkt kärnkraften och att det är vår uppgift att avveckla den.
- Aldrig har förutsättningarna varit bättre än i dag för att ersätta kärnkraften med el från förnybara källor. Hindren är varken tekniska eller ekonomiska, de är en regering som inte vill och kan ta de nödvändiga besluten.
Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapens alla rödgula flaggor vajjar intensivt under några minuter .

Klimatet och jobben
Han pratar om klimatet som en av de två viktigaste frågorna där den andra är jobben.
- Det hoppfulla är att lösningen på klimatfrågan och jobbkrisen är gemensam.
Han pekar på de jobb som kommer av till exempel bygget av energisnåla bostäder, bättre infrastruktur och förnybar energi.
- Vänsterpartiet är det parti som föreslår de största klimatsatsningarna. Vi inser att den ekonomiska politiken inte kan frikopplas från klimatet och miljön. Men vi ser också att en klok investeringspolitik för att minska utsläppen av växthusgaser kommer att skapa tiotusentals nya jobb.

Minska köttkonsumtionen
Han vågar också ta i en het potatis som köttet och säger försiktigt att ”vi måste nog äta lite mindre kött” och sedan något som lyfter att miljöfrågan också är en rättvise- och global solidaritetsfråga av rang.
- Är det rimligt att några tar mycket mer miljöutrymme i anspråk än andra bara för att de är rikare?
Han landar i en kritik av jakten på tillväxt så som den ser ut i dag och menar att vi måste söka efter andra lyckoideal än de som handlar om privat materiell konsumtion.

Text och foto: Benita Eklund 

Antikärnkraftsflaggorna syns överallt och hela tiden - årets kampanj kanske?

torsdag 4 juli 2013

Det EU-kritiska Vänsterpartiet

Jonas Sjöstedt och Mikael Gustavsson frågas ut om EU.
 Europahuset, i EU-parlamentets och EU-kommissionens regi, storsatsar under Almedalsveckan, med en lång rad programpunkter och idel kända ansikten. I dag är det Vänsterpartiets dag i Almedalen och för en liten stund sedan hölls en utfrågning av partiledaren Jonas Sjöstedt och partiets EU-parlamentariker Mikael Gustavsson. För frågorna står journalisterna Lena Mellin och KG Bergström. Som EU-kritiskt parti ser Vänsterpartiet stora problem med EU men också några möjligheter.
- EU kan spela en stor roll för miljön, vara en pådrivare för att få ett klimatavtal, säger Mikael Gustavsson.
Jonas Sjöstedt lyfter finansiella transaktioner som ett lämpligt område för överstatlighet, för att förhindra spekulation, men tillägger att mycket likväl kan lösas genom samarbete.

Superstat med demokratiska brister
Nackdelarna är förstås betydligt fler än fördelarna enligt Vänsterpartiet. EU:s utveckling mot en ”superstat” och bristen på demokrati framstår under denna utfrågning som två särskilt allvarliga problem.
Men att flytta över makt till EU är ju ett demokratiskt fattat beslut, påpekar KG Bergström.
- Det betyder inte att institutionerna är demokratiska, säger Jonas Sjöstedt.
Andra problem som partiledaren lyfter är att EU-domstolen har för stor makt och att stora delar av processerna i EU sker bakom stängda dörrar. Han tycker också att det är ett problem att "rätten att föreslå lagar tillhör byråkratin och inte de folkvalda".
EU:s hårda sätt att styra leder till många problem, menar Jonas Sjöstedt, bland annat nationalism. De aktuella ekonomiska problemen i unionen ser han också delvis som en produkt av centralt beslutsfattande.
- Man är dogmatisk i den ekonomiska politiken. Priset betalas av barnen i Grekland som inte får vaccinationer längre.

Öppning för omförhandlingar
Vänsterpartiet tycker att vi borde lämna EU men driver av praktiska skäl inte detta krav i dag. I stället ser de nu en väg av omförhandling öppna sig i och med de processer som pågår i Storbritannien. Några förändringar han vill se är mer inflytande över kollektivavtalsfrågor, undantag från EMU, rätt att gå före på miljöområdet och rätten till en egen jordbrukspolitik.
- Jag vill ha ett pragmatiskt och realistiskt europasamarbete.
Sverige är med i tusentals internationella avtal, säger han och vill gärna utveckla det nordiska samarbetet.
- Hela tanken att utan EU finns ingenting är främmande för mig.
Så du vill uppfinna hjulet igen, raljerar KG Bergström.
- Om hjulet är fyrkantigt och inte fungerar, då får man göra det, svarar Jonas Sjöstedt.

Text och foto: Benita Eklund 


Plats på scen för klimatfrågan

En lättsam och självsäker Gustav Fridolin på scenen i Almedalen.
Nej, tiden när klimatfrågan stod i statsministerns fokus är definitivt förbi. Inte heller i år fick miljön någon roll i Fredrik Reinfeldts almedalstal. Även miljöpartiet brukar i sin ambition att bredda partiet emellanåt lämna vår mesta ödesfråga därhän men i år ger Gustav Fridolin tyngd åt människans utsatthet, genom att till exempel avsluta sitt tal med ett långt citat ur Ellen Keys Skymningsbrasan, och kommenterar:
- Vi är en generation som vet enligt vilken måttstock våra barn kommer bedöma oss. Vi vet vad som är vår historiska uppgift. Klarade vi av att möta klimatutmaningen, eller lämnade vi den därhän?
Gustav Fridolin liknar regeringens klimatpolitik vid hur grekiska regeringar hanterat ekonomin.
- Man trixar med siffror, skyller på andra och när alliansen nästa år lämnar Rosenbad lämnar man efter sig en klimatskuld som får notan efter Lehman Brothers att framstå som ett bortglömt kvitto i baren på O'learys.
Han framhåller att en ny regerings första uppgift måste vara att skapa ordning och reda i klimatpolitiken.

”Almedalsfestivalen”
Talet är en tämligen lättsam genomgång av några favoritämnen. Innehållet är väl inramat, om än i självklaraste laget, med återkommande liknelser av Almedalsveckan som en rockfestival och hänvisningar till TV-serien Big Bang Theory, vars huvudkaraktärer han ser i alliansen.
- Svensk politik har blivit till ett Svarte Petter-spel där ideologi är ett kort vi vill placera hos motståndaren. Alla vill framställa just sitt alternativ som baserat helt i objektiva sanningar. Värderingar, visioner, övertygelser och sånt, det får andra hålla på med.
Gustav Fridolin menar att vi i stället måste våga prata om värderingar.
- Jag är övertygad om att människan kan möta klimathotet. Jag har visst forskningsstöd för den övertygelsen. Men min övertygelse växer inte ur vetenskapen, vetenskapen ger stöd åt min övertygelse.

Skolan viktigaste frågan
Självklart talar Gustav Fridolin också om skolan. Tidigare i veckan kom en SIFO-rapport om att skolan nu seglat upp i topp över sådant som väljarna prioriterar och det passar honom naturligtvis.
- Det finns inte ett samhällsproblem av vikt där inte skolan är en del av lösningen, säger han i sitt tal.
Han vill se folkbildningen som den viktigaste skolfrågan i valet och delger de nästan 4000 lyssnarna i parken sin syn på bildning.
- Folkbildning är visionen om kunskapen som allas egendom. Kunskap minskas inte när den delas. Kunskap är som ett hus som vi tillsammans byggt sedan människans födelse, folkbildningen är övertygelsen om att dörren till det huset ska stå öppen för alla.
Annat han tar upp är Snowdens avslöjanden och integritetsfrågorna - ”äganderätten över oss själva”, välfärden och faran i att effektivisera för mycket, det dåliga med ett femte skatteavdrag, jämställdheten, företagarfrågor och bristen på solidaritet i EU.
- Det har sannolikt inte sedan 30-talet varit så svårt att leva i vår världsdel som rom, jude eller muslim. Vid den grekiska gränsen stoppas flyktingar från krigets Syrien. Det Europa som en gång stolt framhöll sig som de mänskliga rättigheternas fyrtorn, släcker lampan, sänder tillbaka dem som kommit, låter båtarna som tagit sin seglats mot fyren sjunka ner i mörkret.

Alla ägg i en korg
Populärt språkrör i händelsernas centrum.
En dominerande slutsats efter Miljöpartiets dag i Almedalen är att partiet nu valt sida och offentligt stängt dörren till samarbete med allianspartierna. För övrigt går partiets mest populära språkrör på väl upptrampade stigar, och varför satsa på överraskningar? Nya undersökningar har återigen bekräftat ett stort förtroende för honom hos väljarna – fortsatt smekmånad för Gustav Fridolin med andra ord.

Text och foto: Benita Eklund

Klimatskrik med Lena Ek

Miljöminister Lena Ek skriker för mer handling i klimatfrågan. 
Varje dag klockan 12 ljuder ett kraftfullt skrik över centrala Visby. Det är Fältbiologerna som tycker att det bokstavligen är dags att höja rösterna för att få politikerna att ta tag i klimatfrågan. De ”är ledsna och frustrerade över att klimatfrågan inte tas på allvar”.

Arto Kemppainen
- Sedan 2009 har det nästan inte hänt något. Det verkade då som att något var gång men sedan lades locket på. Vi diskuterar men det händer ingenting, säger Arto Kemppainen från Fältbiologerna.

Något motsägelsefullt kan tyckas men i dag fanns även miljöministern Lena Ek bland de skrikande aktivisterna.

Text och foto: Benita Eklund 


onsdag 3 juli 2013

Kärnkraftsmotstånd på St Hansskolan

Kärnkraftskritiker möts i ett seminarium i Almedalen.
På St Hansskolan mitt i Visby har Alternativa almedalsveckan tidigare huserat. I år har några ideella föreningar, med Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen i spetsen, satt i hop ett program där framförallt riskerna med kärnkraften belyses. Ett inledande seminarium med titeln Kärnkraften och motståndet, fyller lokalen till sista plats och blir en kraftfull uppstart. En hel del handlar om kopplingen mellan kärnvapnen och kärnkraften.
- Fredsrörelsen måste ta ställning mot kärnkraften, man kan inte blunda längre, säger Ulla Klötzer från Kvinnor för fred Finland.
Men framför allt så rör samtalet hur kärnkraftskritiska krafter ska kunna samordnas och nå större framgång. Ett paraplynätverk, WISE, är till exempel på gång och alla uppmuntras att nyttja sina kanaler, som medlemmar i partier eller organisationer. Aktivisten Martin Smedjeback från Ofog uppmuntrar också till att genom civil olydnad våga ta personliga risker.
- Om man riskerar att hamna i fängelse, då förstår folk att detta är något viktigt.

Hela veckans program hittar du på www.folkkampanjen.se

Text och foto: Benita Eklund 

tisdag 2 juli 2013

Miljömagasinet i Almedalen

Över 2000 programpunkter i nytt katalogformat.
  Miljömagasinet är i Almedalen och på bloggen ger vi som tidigare år en bild av hur hållbarhetsfrågorna hävdar sig i konkurrensen. En bläddring i årets 400 sidor tjocka katalog talar om att miljö fortfarande är ett viktigt spår men partiledartalen har hittills rört annat. KD:s Göran Hägglund ägnade en hel del talartid åt att skämta om de andra partierna och utspelen under Kristdemokraternas dag rörde framför allt barnomsorgen. Jimmie Åkesson och SD:s måndag präglades av en flört med de kvinnliga väljarna. Ytterst få väljer i dag SD och med satsningar som ska ge fler rätt till heltid hoppas de ändra på detta.

Men precis som papperstidningen handlar bloggen också om till exempel sociala och ekonomiska frågor. Och förstås alla de människor som arbetar i en hållbar riktning. Mejla gärna benita.eklund@miljomagasinet.se ifall du har tips om aktioner och liknande under almedalsveckan.